Norrö

År 1576 ägdes de av sonen  Ture Jakobsson.  Norrö gick sedan i arv till en av Jakob Turessons mågar, 
nämligen Per Hansson d.y. , från Forstena-släkten.   Denne överlät sedan Norrö, någon gång mellan 1605
och 1611, till sin svåger, Christoffer von Scheiding.  Han brukade gården tillsammans med Fallvik, Räckskog
Norrgård och ett annat hemman i Räckskog, Hamra, 2 gårdar i Valla och Västersrum. Dessa gårdar lades då
under hans sätesgård Skedevi i Tjärstads socken. 

Senare övertog sonen Otto von Scheiding godskomplexet. Ingen större förändring skedde under hans tid,
mer än att han bildade ett nytt säteri av Vada i Oppeby socken.  Norrö blev säteri 1640. 
Otto dog 1651, och då tillföll vid arvsskiftet, Norrö , systern Christina von Scheiding. 
Hon ägde då säteriet som under sig inlade Fallvik, som tidigare varit ett rå och rörshemman, och som ännu
längre fram fortfarande benämns så.  Under Norrö ingick också de andra av de ovan nämnda gårdarna. 

År 1654 gifter sig Christina med ägaren av Söderö säteri, Daniel Leijonstierna, och då lades de två säterierna
ihop i samägo. 
Men deras äktenskap blev barnlöst, Daniel dog 1664, och så när Christina dog 1673,  gick arvet efter henne 
till hennes syskon. 

Systern Catharina löstes ut den 10/9 1679 med 56 riksdaler.  Brodern Carl hade fordringar på sig och 
fordringsägarna sökte då sin säkerhet i dennes arvslott på egendomen. Men detta avvärjdes vid tinget 1677
med hänvisning till samäganderätten.   Brodern Otto d.y. tog dock över bruket av säteriet och på hans tid
ansågs Norrö som "välbyggt". 

Vid Ottos död 1691 tillföll säteriet odelat hans dotter, Anna Margareta von Scheiding.  Hon var änka efter
Hans Henrik Niethoff.  Hon ägde godset till den 23/10 1705, då hon sålde det för 1 800 riksdaler till 
Jakob Spens.  Dennes maka Beata Bonde hade redan 26/8 1700 fått panträtt med 1000 d. sm.

Norrö ägdes sedan genom åren av släkterna Bonde, Sparrsköld, Taube och Hamilton.   

I början av 1800-talet kom det återigen att drivas i sambruk med Söderö, då det fick samma ägare, släkten
Adelsvärd på Adelsnäs.  Och därefter och till nutid har det tillhört Söderö. 

I C.F Broocmans bok  "Beskrifvning öfwer the i Östergöthlands befintlige..........."   från 1760, står om Norrö:

" Norrö: frälsesäteri af ett hemman som ligger en half mil ifrån kyrkan och har 7 á 8 tunnors utsäde,
ansenlig äng, godt mulbete, medelmåttig skog, litet fiske, en sågqwarn på Fallewike ägor,
7 5/8 bondehemman, ett rå och rörstorp och 2 torp på bondehemmansägorna.
Hans Excell. Kongl. råd. Gref .  Jacob Spens har förr ägt egendomen, som tillfallit först hans dotter,
 Lagman Daniel Sparrskölds fru, Grefwinnan Hedwig Christina Spens, och nu thennas dotterdotter
fröken Taube uti arf . "

Det rå och rörstorp som omnämns, står ibland i längderna som "Norrötorpet", och det var Stora Vakendal
som då låg på Norrö ägor. Detta kan man också se på en karta, om rågångsbestämning, från 1780. 

Var det gamla säteriet,  som är borta sedan  länge ,  var byggt är ovisst.  Men kanske låg det ca 1 km norr 
om  nuvarande byggnaden, arbetarbostaden, i Norrö, på vägen mot Räckskog. Där finns en damm, 
och om man går på stigen som går ner mot sjön, kan man på åskanten, inne i granplanteringen, 
hitta lite grundrester. 
Om man då tänker sig att det inte fanns någon skog, så skulle det kanske vara ett fint läge för en säteri-
byggnad, med utsikt över Ämmern. 

Min mor berättade att det fanns en sägen, om att där skulle ha bott en dam, som hade så folkilskna 
kalkoner, så att ingen vågade gå dit. 

Norrö brukades som en utgård till Söderö, så där fanns också en stor ladugård, byggd ca 1880, 
som sköttes av det folk som bodde i Norrö. Så där fanns rättare, statdrängar med hustrur 
som också var mjölkerskor. En del av arbetskraften togs också från torpen i närheten. 

Elektricitet kom till Norrö i december 1951.

I boken Sveriges Bebyggelse från 1951 står:  "Norrö, 22 km fr. jvst.    Trä, omkr. 1880,  4 läg.  8 rum, 
4 kök.   Rest. o mod.  1946.  El, v, avl.  Ekonomibyggn., trä,  1881, för 8 hästar o. 40 nötkr. 
3 läg.      disp. av ladug.förman Herman och Emma Svensson  (barn: Ingeborg, Ingegärd, Gösta, Birger,
Anna, Ellen),   lantarb. Gösta o Maj-Lis Svensson  (barn: Roland, Solveig, Jerry)  samt rättare   
Axel o Hulda Pettersson  (barn: Kerstin, Lars)      -  Friherre Sigward Beck-Friis    "

De sist boende i Norrö var Gösta och Maj-Lis Svensson med barn. Det var mina föräldrar,
så jag var alltså en av de sist boende i Norrö.  Vi flyttade 1960 till Lund i Söderö. 

Efter det att vi flyttat togs el och vatten bort, och ladugården revs strax efter.  

                                   Arbetarbostaden  i Norrö                           
Under en viss period , på 1930-40-talet , bodde det sammanlagt ca 40 personer i detta hus. 

                                                      Arrendatorer i Norrö               Rättare/Befallningsmän i Norrö   

                              Pigor i Norrö                       Drängar i Norrö                 Diverse folk boende i Norrö