Historia säteriet

Historia Söderö säteri

 

 

 

Söderö i Kättilstad socken, Kinda kommun, ligger ca 4 mil söder om Linköping i landskapet Östergötland.

 

Namnet Söderö lär komma av namnen söder och –ryd. Ryd är släkt med verbet röja, som på fornsvenska hette "rydhia", och det skulle då betyda att Söderö står för "södra röjningen". Intressant är att under Söderö finns ett ställe som heter Norrö, och ett ställe har funnits som hette Medelö. Dessa namn skulle då betyda Norra- och Mellan/Mitten-röjningen.

 

Första gången gårdens namn uppträder i kända urkunder, är i ett dokument av år 1412, då det skrives "Syndridh". År 1415 skänkte Bengt Laurentsson ett visthus från "Sundridhom". Namnet ändrades sedan till "Sonderödh" år 1494, men samma år skrivs det även som "Synderydh". År 1500 skrivs det "Synerud" och år 1635 som "Sonderöö".

 

 

Enligt J.A. Almqvist, som skrivit "Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden", skulle två gårdar i Söderö på 1500-talet ingått i ett godskomplex som tillhörde Trolle-godset Bergkvaras underlydande. Bergkvara ligger strax SV om Växjö.

 

Den förste med säkerhet kände ägaren var riksrådet Ture Arvidsson Trolle, som vid sin död 1555, i arv lämnade bl. a. Söderö till sin dotter Anna Turesdotter Trolle

 

Kring Söderö fanns för länge sedan gårdar som, efter det att Söderö år 1640 blev ett säteri,

vartefter ärvdes, införlivades eller köptes upp av säteriet. Dessa gårdar var : Bjälebo, Falla, Fallvik, Gassemåla, Kvarntorp, Kättebo, Medelö och Norrö.

 

C F Broocman skriver i sin "Beskrifvning öfwer Östergöthland" från 1760, så här om gården:

 

" Söderö, frälsesäteri af 2½ hemman. Det ligger en god half mil ifrån kyrkan och har 16 á 18 tunnors utsäde, nog äng, kostligt mulbete, ansenlig skog, litet fiske, en sågqwarn, 3 2/8 bondehemman, 5 rå och rörs torp och 2 torp på bondehemmansägorna.

Justitiae Presidenten Daniel Lejonstierna har ägt säteriet i sin tid. Sedemera har Öfwersten Johan Bordon warit ägare deraf, nu är det dennes dotter , Öfwerste Lieut. Hans Hinrich von Knorrings änkefru Regina Bordon tillhörigt".

 

C A Widegren skriver 1817 i boken "Ett försök till nyare beskrifning öfver Östergötland" om Söderö:

 

"Söderö, 2 ½ H. Fr. Sät. Hwarunder 1 H. Falla och ¼ Gassemåla brukas, ligger ¾ mil fr. Kyrkan och är wäl bebyggdt samt har prydlig Trädgård och Hö, Mulbetet är godt och Skogen på Säteriets egor medelmåttig, men på underliggande Bondehemmans egor ansenlig.

Säteriet eger dessutom godt Fiske, 13 ¼ Bondehemman, 2 rå och rörs Torp samt 6 Torp på Bondehemmansegorna. Egendomen tillhör Öfwer-Hofmarsk. Frih. Aug. Adelswärds Arfwingar".

 

I mitten av 1700-talet fanns det endast 7 torp på Söderö ägor. Torparna fick göra dagsverken på gården mot att bo och bruka mark vid torpet. Utöver torparna fanns gårdsfolk att tillgå, och i allmänhet gjorde landbönderna ett betydande antal dagsverken på sätesgårdarna. Torparna utgjorde dessutom en betydande arbetskraftsreserv, särskilt viktig under krigstid, eftersom säteritorparna var befriade från utskrivning. På 1920-talet hade torpen ökat till över 30.

 

Söderö har haft en hel rad industrier. Vid Kvarntorp har det funnits kvarn, sågverk, tegelbruk och garveri.

 

Det har funnits mejeri och växthus vid själva gården. Mejeriet startades 1860 och var troligen det första mejeriet i Norra Kinda. Det brukades till 1950. Det var distriktsmejeri år 1882 och år 1892 började separator användas där.

 

En vattendriven såg fanns vid Fallvik och vid sjön Ämmern fanns en ångsåg. Allt är nu nerlagt och de flesta byggnaderna borta.

 

När allt detta var igång behövdes en hel del folk, och då även till lantbruket. I slutet av 1800-talet var ca 70 man, och 1920 ca 50 anställda på gården. Men den siffran sjönk vartefter fler maskiner skaffades. I Norra Kinda-boken

står det att år 1920 fanns det 34 dagsverkstorp som skickade folk till dagsverken på Söderö. Där fanns då på gården lönearbetare, som fick sin betalning i både pengar och i natura, s.k. stat.

 

Dessa "statare" fick under ett år i lön: 260 kr i pengar, 600 kg råg, 250 kg vete, 300 kg blandsäd, 50 kg ärter, 5 hl matpotatis, 2 hl sättpotatis, 1 spädkalv, 2 kg ull, 4 kg sill och 1 par stövlar. Därutöver fick de 3 liter oskummad och 3 liter skummad mjölk per dag , de fick också fri bostad och fri ved. (enl. Norra Kinda boken)

 

På gården fanns inspektor, bokhållare, rättare, skogvaktare, mejerist, mjölnare och trädgårdsmästare. Dessutom var det anställda för arbeten i ladugård, stall, mejeri, trädgård, kvarn och såg. Där fanns också smed, sadelmakare och skomakare. Av dessa 50-talet folk var ca 15 avdelade till utgården Norrö.

 

 

Affär har funnits i Kvarntorp, men den slog igen på 1960-talet, och nu finns inte ens husen kvar,

för de revs då den nya vägen byggdes.

 

Skolan i Söderö byggdes 1907 och den var i drift till 1968. Den är idag året-runt bostad, för ett par familjer.

 

I Svenska Gods och Gårdar från ca 1938 står om gården bl. a att arealen var på 4 154 ha, varav åkermarken var på 469 ha och skogen på 2 896 ha. Betesmarken var på 356 ha. Jordart: mossjord, lera, sand- o svartmylla. Skogbeståndet var huvudsakligen barrskog. Djurbesättningen på huvudgården var 25 hästar, 15 unghästar, 4 stamtjurar, 180-200 kor och ungdjur, 60-talet svin, 140 får, ett hundratal höns. Jordbruket drives delvis med traktorer.

 

I Sveriges Bebyggelse Nr 7 från 1951, står att gården har en areal på 2 898 ha. Åkermarken är på 436 ha och skogen är på 2 228 ha. Minskningen av arealen beror på att i mitten av 1940-talet delades gården mellan arvingar.

 

 

Huvudbyggnaden på Söderö uppfördes år 1806-07 och är en reveterad timmerbyggnad i två våningar. Den restaurerades och moderniserades år 1900 och 1931. I ovannämnda bok Sveriges Bebyggelse står att byggnaden har 26 rum, 2 kök och 2 hallar.

I också ovannämnda bok Gods och Gårdar står: " En rundvandring å slottet är ägnad att väcka till liv minnet av gångna tider och dem, som under dessa ha verkat härstädes. Om vi träda in genom huvudingången, som bär den för byggnadstiden så utmärkande klassicistiska utformningen, komma vi till en större hall i samma stil. Från denna våning, som i huvudsakligen är tagen i anspråk till gäst- och ekonomirum, leder en monumental dubbeltrappa till övervåningen, slottets huvudvåning, "piano nobile". Endast matsalen med dess i blått och vitt dekorerade väggar jämte några mindre rum äro här inredda vid byggnadstiden. Inredningen har i huvudsak

präglats av statsrådet Johan Beck-Friis' smaksinne. Några bronsljusarmar från 1700-talet ha ärvts från baron Beck-Friis mödernesläkt, Oxenstierna. Slottets byggherre synes å porträtt i salongen och likaså baron Fredrik August Adelswärd, vars porträtt är en kopia efter L. Hansens original å Stensnäs i Småland. "

 

Det var baron Fredrik August Adelswärd som lät uppföra den nuvarande huvudbyggnaden. Den tidigare huvudbyggnaden låg, enligt traditionen, öster om den nuvarande.

 

Den nuvarande ladugården byggdes 1956, beroende på att den tidigare ladugården, som byggdes ca 1880, brann ner 1955.

Copyright © All Rights Reserved