Enligt J.A. Almqvist, som skrivit "Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden", skulle två gårdar i
Söderö på 1500-talet ingått i ett godskomplex som tillhörde Trolle-godset Bergkvaras underlydande.
Bergkvara ligger strax  SV om Växjö.

Den förste med säkerhet kände ägaren var riksrådet Ture Arvidsson Trolle, som vid sin död 1555,
i arv lämnade  bl. a. Söderö till sin dotter Anna Turesdotter Trolle

                                      Ägare till Söderö gård genom tiderna

Kring Söderö fanns för länge sedan gårdar som, efter det att Söderö år 1640 blev ett säteri,
vartefter ärvdes, införlivades eller köptes upp av säteriet. Dessa gårdar var : Bjälebo, Falla, Fallvik,
Gassemåla, Kvarntorp, Kättebo, Medelö och Norrö.

C F Broocman skriver i sin "Beskrifvning öfwer Östergöthland" från 1760, så här om gården:

" Söderö, frälsesäteri af 2½ hemman. Det ligger en god half mil ifrån kyrkan och har 16 á 18 tunnors utsäde, 
nog äng, kostligt mulbete, ansenlig skog, litet fiske, en sågqwarn, 3 2/8 bondehemman, 5 rå och rörs torp och
 2 torp på bondehemmansägorna.
Justitiae Presidenten Daniel Lejonstierna har ägt säteriet i sin tid. Sedemera har Öfwersten Johan Bordon 
warit ägare deraf, nu är det dennes dotter , Öfwerste Lieut. Hans Hinrich von Knorrings änkefru Regina Bordon 
tillhörigt".

C A Widegren skriver 1817 i boken "Ett försök till nyare beskrifning öfver Östergötland" om Söderö:

"Söderö, 2 ½ H. Fr. Sät. Hwarunder 1 H. Falla och ¼ Gassemåla brukas, ligger ¾ mil fr. Kyrkan och är wäl
bebyggdt  samt har prydlig Trädgård och Hö, Mulbetet är godt och Skogen på Säteriets egor medelmåttig,
men på  underliggande Bondehemmans egor ansenlig.
Säteriet eger dessutom godt Fiske, 13 ¼ Bondehemman, 2 rå och rörs Torp samt 6 Torp på Bondehemmansegorna.
 Egendomen tillhör Öfwer-Hofmarsk. Frih. Aug. Adelswärds Arfwingar".

I mitten av 1700-talet fanns det endast 7 torp på Söderö ägor. Torparna fick göra dagsverken på gården mot 
att bo och bruka mark vid torpet. Utöver torparna fanns gårdsfolk att tillgå, och i allmänhet gjorde landbönderna 
ett betydande antal dagsverken på sätesgårdarna. Torparna utgjorde dessutom en betydande arbetskraftsreserv, 
särskilt viktig under krigstid, eftersom säteritorparna var befriade från utskrivning.
På 1920-talet hade torpen ökat till över 30. 

Söderö har haft en hel rad industrier. Vid Kvarntorp har det funnits kvarn, sågverk, tegelbruk och garveri.

Det har funnits mejeri och växthus vid själva gården. Mejeriet startades 1860 och var troligen det första mejeriet i
 Norra Kinda. Det brukades till 1950. Det var distriktsmejeri år 1882 och år 1892 började separator användas där.

En vattendriven såg fanns vid Fallvik och vid sjön Ämmern fanns en ångsåg. Allt är nu nerlagt och de flesta
 byggnaderna borta.

När allt detta var igång behövdes en hel del folk, och då även till lantbruket. I slutet av 1800-talet var ca 70 man,
 och 1920 ca 50 anställda på gården. Men den siffran sjönk vartefter fler maskiner skaffades. I Norra Kinda-boken
 står det att år 1920 fanns det 34 dagsverkstorp som skickade folk till dagsverken på Söderö. Där fanns då på
 gården lönearbetare, som fick sin betalning i både pengar och i natura, s.k. stat.

Dessa "statare" fick under ett år i lön: 260 kr i pengar, 600 kg råg, 250 kg vete, 300 kg blandsäd, 50 kg ärter,
5 hl matpotatis, 2 hl sättpotatis, 1 spädkalv, 2 kg ull, 4 kg sill och 1 par stövlar. Därutöver fick de 3 liter oskummad
och 3 liter skummad mjölk per dag , de fick också fri bostad och fri ved. (enl. Norra Kinda boken)

På gården fanns inspektor, bokhållare, rättare, skogvaktare, mejerist, mjölnare och trädgårdsmästare. 
Dessutom var det anställda för arbeten i ladugård, stall, mejeri, trädgård, kvarn och såg. Där fanns också smed,
sadelmakare och skomakare. Av dessa 50-talet folk var ca 15 avdelade till utgården Norrö.

Affär har funnits i Kvarntorp, men den slog igen på 1960-talet, och nu finns inte ens husen kvar, för de revs då 
den nya vägen byggdes.

Skolan i Söderö byggdes 1907 och den var i drift till 1968. Den är idag året-runt bostad, för ett par familjer.

I Svenska Gods och Gårdar från ca 1938 står om gården bl. a att arealen var på 4 154 ha, varav åkermarken 
var på 469 ha och skogen på 2 896 ha. Betesmarken var på 356 ha. Jordart: mossjord, lera, sand- o svartmylla.
Skogbeståndet var huvudsakligen barrskog. Djurbesättningen på huvudgården var 25 hästar, 15 unghästar, 
4 stamtjurar, 180-200 kor och ungdjur, 60-talet svin, 140 får, ett hundratal höns. Jordbruket drives delvis med 
traktorer.

I Sveriges Bebyggelse Nr 7 från 1951, står att gården har en areal på 2 898 ha. Åkermarken är på 436 ha och 
skogen är  på    2 228 ha.   Minskningen av arealen beror på att i mitten av 1940-talet delades gården mellan
arvingar.

I också ovannämnda bok Gods och Gårdar står: " En rundvandring å slottet är ägnad att väcka till liv minnet av 
gångna tider och dem, som under dessa ha verkat härstädes. Om vi träda in genom huvudingången, som bär den
för byggnadstiden så utmärkande klassicistiska utformningen, komma vi till en större hall i samma stil.
Från denna våning,  som i huvudsakligen är tagen i anspråk till gäst- och  ekonomirum, leder en monumental
dubbeltrappa till övervåningen, slottets huvudvåning, "piano nobile". Endast matsalen med dess i blått och vitt
 dekorerade väggar jämte några mindre rum äro här inredda vid byggnadstiden. Inredningen har i huvudsak
präglats av statsrådet Johan Beck-Friis' smaksinne. Några bronsljusarmar från 1700-talet ha ärvts från
 baron Beck-Friis mödernesläkt, Oxenstierna. Slottets byggherre synes å porträtt i salongen och likaså
baron Fredrik August Adelswärd, vars porträtt är en kopia efter L. Hansens original å Stensnäs i Småland. "

Det var baron Fredrik August Adelswärd som lät uppföra den nuvarande huvudbyggnaden. Den tidigare 
huvudbyggnaden låg, enligt traditionen, öster om den nuvarande.

Den nuvarande ladugården byggdes 1956, beroende på att den tidigare ladugården, som byggdes ca 1880,
 brann ner 1955.

                                                                                                               Folk som arbetat och bott  under Söderö       

                    
   
                                                                   Arrendatorer                                                                         Trädgårdsmästare
 
                                             Inspektorer, rättare m.m.                                                       Betjänter

                                             Bokhållare                                                                             Hushållerskor 

                                             Skogvaktare                                                                          Jungfrur

                                             Smeder                                                                                  Snickare, murare m.m.

                                             Drängar    - 1850                                                                   Drängar     1850 - 1920

                                             Pigor         - 1800                                                                  Pigor           1800 - 1839

                                             Pigor      1840 - 1879                                                            Pigor           1880 - 1920

                                                                                   

                                                                                    Diverse boende i  Söderö
  

Under Söderö låg alltså ägorna:        Bjälebo, Falla, Fallvik, Gassemåla,  Kvarntorp,  Medelö  och  Norrö.

                       Och här fanns också Söderö skola.

 Under själva Söderö låg torpen och stugorna:                                                       

I själva byn Söderö ligger bostäderna:

I byn Söderö finns även en del andra byggnader:

                  Ladugården                         

                 Magasinet

                 Stallet                                        

                 Tvättstugan 

                 Smedjan  

                                                                                                            Till Huvudsidan